Av de 139 länder som på torsdag enades om den nya globala minimiskatten på internationell skattereform saknas 9. Bland dem är tre medlemmar i Europeiska unionen (Irland, Ungern, Estland), två är afrikanska länder (Kenya, Nigeria) och två är kända för att vara skattemässiga tillflyktsorter (Barbados-Saint-Vincent och Grenadinerna). Dessutom Peru, som avstod från att underteckna för brist på regering, och Sri Lanka.
Men det som fångar våra experters uppmärksamhet är frånvaron av Irland vars skattesats - 12,5% visad men i verkligheten närmare 2 till 3% - förtjänade förmögenhet genom att på sin mark locka miljarder dollar i vinst från amerikanska företag. Den irländska regeringen har länge varit emot en sådan reform. Enligt hans beräkningar, skapandet av en lägsta företagsskattesats skulle leda till en förlust av skatteintäkter på 2 till 2,4 miljarder euro i den irländska budgeten, eller en femtedel av de totala företagsskatteintäkterna.
Estland och Ungern är emellertid de sista östeuropeiska länderna som motstår. Under den post-sovjetiska eran bedrev dessa länder i allmänhet en strategi som genom gynnsam beskattning syftar till att locka investeringar från företag som behöver arbetskraft med lågt mervärde. Ungern har således en nominell skattesats på 9,5%. Estland å sin sida undantar från alla skatter vinster som inte fördelas, annars tillämpas en skattesats på 20%. "Dessa länder är ovilliga att bryta sin utvecklingsmodell", anger en källa som är bekant med saken. I förhandlingarna krävde Estland således möjligheten att inte beskatta kvarhållna vinster under en period av fyra år. De motsatte sig ett slut på otillåtlighet.
Barbados-Saint-Vincent och Grenadinerna är de sista två länderna med mycket låg beskattning för att undvika. De riskerar att befinna sig isolerade eftersom inte bara alla större ekonomier har undertecknat utan också många ansedda skatteparadis som Bermuda, Caymanöarna och Brittiska Jungfruöarna. Nigeria och Kenya är under tiden medlemmar i G24 som representerar utvecklingsländernas intressen.
De kritiserar det faktum att pelare 1 i reformen om fördelningen av rättigheterna att beskatta multinationella företags överskottsvinster endast berör hundra företag. De vill öka antalet. Avtalet förutser det dock, men med en avlägsen horisont. På sju år kan en översynsklausul göra det möjligt att sänka tröskeln för de berörda företagens globala omsättning till 7 miljarder dollar, mot 10 miljarder dollar idag.
